Idag var Den Stora Grupparbetesdagen på arbetsplatsen. Självklart skulle de närmsta kollegorna vara I samma grupp, dock även dessutom tillsammans med en annan avdelningsgrupp... Efter en knapp timmes diskussion började jag och fin-kollegan uppleva avsaknaden av Kollegan som en smula märklig, ja, märkligare än normalnivån när det gäller henne, I alla fall. Jag tog på mig att påbörja sökandet efter den försvunna. Den maskande Kärringen. Los Bitchos.
Gick förbi chefens kontor, stoppade in huvudet och slängde ur mig en undran om Kollegans position... Döm om min förvåning när hon/chefen bad mig komma in och stänga dörren.
Det visade sig att chefen luskat reda på att de ord som Kollegan och jag utbyter på en dag är färre än brukligt. Vi säger inte mycket alls till varandra, helt enkelt. Jag har gett upp, får bara bajs tillbaka, nämligen. Bajs är äckligt och luktar illa. Jag vill inte ha bajs. Kärringen säger inte heller nåt.
Chefen hade med anledning av detta placerat Kollegan I en grupp som efter sommaren ska ta över en del av vårt projekt. Hon skulle alltså vara nån slags mentor åt de stackars satarna I gruppen.
Hah!
Mentor....
Äh, fan..dra åt skogen å bli äldre snabbt.
Gick förbi chefens kontor, stoppade in huvudet och slängde ur mig en undran om Kollegans position... Döm om min förvåning när hon/chefen bad mig komma in och stänga dörren.
Det visade sig att chefen luskat reda på att de ord som Kollegan och jag utbyter på en dag är färre än brukligt. Vi säger inte mycket alls till varandra, helt enkelt. Jag har gett upp, får bara bajs tillbaka, nämligen. Bajs är äckligt och luktar illa. Jag vill inte ha bajs. Kärringen säger inte heller nåt.
Chefen hade med anledning av detta placerat Kollegan I en grupp som efter sommaren ska ta över en del av vårt projekt. Hon skulle alltså vara nån slags mentor åt de stackars satarna I gruppen.
Hah!
Mentor....
Äh, fan..dra åt skogen å bli äldre snabbt.
posted from Bloggeroid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar