om tur, skicklighet och idioter i trafiken

Sirenerna tjuter och blåljusen blinkar, ambulansen vill ut i trafiken. Behöver köra nu. Kanske är det någons mor eller far som behöver akut hjälp. Eller någons barn, kanske ett litet illa skadat eller dödssjukt barn. Jag vet inte.

Några bilar ignorerar ambulansen. Idioter. Stanna då! Själv är jag åskådare, står vid rödljuset å väntar på min tur. Nu blir det en lucka. Kör, kör, kör, tänker jag. Precis när den svänger ut i trafiken, mitt i kurvan, mitt framför mig, ser jag ambulansföraren böja sig framåt. Han för sin hand upp emot backspegeln, smeker ömt en hartass som hänger där och dinglar. Han ber om tur. Att det ska gå väl. Fattar sedan snabbt ratten med båda händerna igen.

Hans ödmjukhet inför sitt uppdrag rör nåt djupt inom mig. Denna enkla gest ger mig hopp.

tidig december

Vi sätter oss ner på sätet, dörrarna stängds och vi rullar söderut. Mittemot oss, ett par i 30-årsåldern. Hon, mörkögd, mörkhårig, vacker. Högklackade pumps, kappa, handväska. Han, stilig och obekväm. I hans knä, en leopardmönstrad sminkväska.

Hon för den minimala spegeln framför sitt ansikte. Granskar. Väljer sedan noga, tar upp en mascara. Stor, fascinerad, ser på. Den mörkögda tar borsten ur hylsan och placerar den sen i sin pojkväns hand. Målar varje ögonfrans för sig. Nogsamt. Irriterande noga. Löjligt noga. Han, mer obekväm än förut. Hållandes mascaran, liksom redo för hennes minsta vink. Kajal. Runt, fram och tillbaka. Rouge, upp och ner med borsten på kinden. Jag kan inte heller låta bli att fascineras. Hennes kinder antar en mer och mer onaturligt korallröd ton. Hennes redan välsminkade ansikte håller på att förvandlas till en ogenomtränglig mask. Hon fortsätter, väljer bland alla sina produkter, målar läpparna.

Stor kan inte hålla emot längre. Hon ser på mig, undrar, "mamma, vad gör hon?"
"Jaaa, hon gör sig lite extra fin. Hon kanske ska gå på kalas. Då brukar du ju oxå vilja vara lite extra fin, eller hur?"

Den mörkhåriga nickar instämmande. Hennes pojkvän ler, stelt. Ser inte alltför nöjd ut. Hon har nu lagt på så mycket att allt det vackra jag såg tidigare är gömt bakom en massa färg och klet. Hon syns knappt längre där bakom.

Vi fortsätter samtala lite. Hon pratar snällt med Stor, frågar hur gammal hon är. Ja, sånt man frågar en fyraåring med nyfiken blick. Börjar sen plocka ihop sin utrustning. Jag vänder mig till Stor.
"Vi ska gå av nu när tunnelbanan stannar, nästa station är Globen."
Den mörkhåriga vänder sig återigen mot Stor. Ler.
"Ja, vi ska oxå gå av, vi ska gå på hockeymatch."

De stiger av. Hon trippar framför oss. Pojkvännen drar benen efter sig. Tveksamt följer han hennes klapprande klackar över perrongen.

Glitterflickan goes internationell

Ska åka till Italien I sommar. Å bortsett från att det är med jobbet, att jag måste flyga (dubbelångest!) å att jag inte valt varken resmål eller resesällskap själv så kan det nog bli bra.

Man ska ju inte gnälla.

Men fan så svårt att låta bli.

posted from Bloggeroid

kallprat, nej tack

Man träffar nån gammal bekant, eller nån man kanske jobbat med, ett litet tag, för länge sen. Nån som man egentligen inte har särkild lust att träffa.

...jag har ett par såna bekanta. En åker jag buss med flera gånger i veckan å nu har det förut så artiga småpratet minimerats till ett stort intet. Vi ser inte ens på varandra. Låter det som att Glitterflickan är en hemsk person? För så gör man väl inte? Bara låtsas som att man inte ser den andra personen..?

Nej, så göööör man inte.

Ja, men vafaan. Fatta. Vi jobbade ihop i ett par veckor för fyra år sedan. Hon jobbar nu en bit ifrån min arbetsplats och åker samma bussar. Vi har inget gemensamt mer än ett par veckors arbete. Jag har två barn under 5 år hemma. Igen: jag har två barn under 5 år hemma. Min restid är min enda egentid utan måsten. Den vill jag fan inte ödsla på tomt kallprat. Jag tänker fortsätta låtsas som ingenting, det är min rättighet. Å jag tänker inte ens ha dåligt samvete för det. Punkt.

middag?

På bussen

..kvinna med en förpackning sylta(!) I högsta hugg. Ätandes med plastgaffel ur paketet å till den en hel gurka. Stora bett på gurkan, plasten nedkavlad. Mmm...

Lagen om alltings...

Jahapp. Två (lika med alla) bussar i tid. Jag kommer bara få crappy julklappar I år. Typ...ankelsockor.

när jag blir gammal

Fan, tänk!

När jag blir gammal, kommer jag va värsta ärketanten som går runt och slår tonåringarna som typ har fötterna på sätet på bussen med käppen. Jag ska klaga högt o ljudligt på allt å alla, alltid va missnöjd. Ungefär som nu.

?

Underligheter:

Polarexpeditionsvinterjacka o converse.

Lockigt hår och spikrak lugg.

Grekisk kaka som smakar badbomb...

Små barn, utklädda till oknytt och med konstgjorda ljus, sjungandes visor med texter de inte förstår.

Att det alltid är tågen på min linje som just har gått...

Broddar på en tjej på max 22 bast, I t-banan, tio I tolv på natten.

Nu ska jag hem å sova.

glittra på bussen

..jag mår så sjukt djävla bra av att slå på stora charmen och le glatt mot busschaufförer. Jag ler, nickar uppskatttande och låter ögonen glittra lite extra. Det ger mig nån slags sjuk kick att se dem lysa upp där i förarhyttens mörker. Jag känner mig så in i helvete trevlig, som en riktigt god medmänniska. Egentligen en win-win situation men...

...jag är nog lite störd, va?

Morgon

Visst ser det myyyysigt ut?

Storvinst?

Tidig onsdag. -17 ute. Tusen lager kläder. Tar tid. Sent ute. Vad? Buss 1 i tid. Buss 2 väntar, oxå i tid.

Vad tror ni, läge att köpa triss?

Folk

..är ett ord som kollektivt beskriver såna som gör dumt.
Som.. röker I busskurer *hata* och tränger sig före I kön *djävla oskick, flyttapåre'* eller smiter ifrån tv-avgiften *nuerebarasådesatte'...*.
"Folk" e jobbiga, lyssnar på för hög musik, pratar för högt i mobilen och luktar illa. Undrar hur folkpartiet tänkte...?

Stolpskott

Jaha... då var det vinter igen. Dottern har tjatat i veckor "visst blir det vinter när snön kommer, mamma?"
"Ja..." har jag svarat. Inget prat om medeltemperaturer och sånt som hon ändå inte bryr sig om.

Men eftersom jag bor i Stockholmsområdet är definitionen av vinter en helt annan. Vinter är när lokaltrafiken lamslås, när folk som aldrig annars pratar med varandra enas i något slags samförstånd över sl och tunnelbanor och bussar som inte kommer å går när de ska.

I morse väntade jag i 40 minuter på tre avgångar av samma buss som inte kom. Ringde sl:s kundtjänst och pratade med ett riktigt stolpskott, sånt hör man faktiskt på rösten, som "inte hade fått några rapporter alls"...

Jag: "Nähä, men vi är ett gäng här som har väntat i 40 minuter nu och vi fryser å skulle gärna vilja vet om det kommer nån buss alls idag."
Ss: "Oj, så länge ska ni inte behöva vänta, varför har ni inte ringt tidigare?"
HADE DU SKICKAT HIT EN BUSS DÅ ELLER?
Ss: "Det är en buss på väg nu kan jag se. Det jag kan göra för dig..."
TAXI? PRIVATBUSS? KOMPENSATION? VA? VA? VA?
Ss forts. :"...är att rapportera in det här."
JAHA? GÖRA FÖR MIG, MY ASS!!! Å JUST HUR MENAR DU ATT DET GYNNAR MIG?

Kan man önska sig sommar i julklapp?