Den förtvivlade situation vi var i i somras har övergått till en väl fungerande vardag. Aldrig trodde jag att vi skulle vara här idag, hade aldrig kunnat tro att jag och barnens pappa skulle kunna höras av på telefon för att diskutera små vardagsproblem. Trodde aldrig att vi skulle nå hit, var inte ens säker på att han skulle finnas där för barnen. Nu fikar vi tillsammans på barnens luciafirande, skickar julkort och hjälper varandra när livspusslet blir komplicerat.
Det är så här det ska vara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar