Har inte sovit ordentligt på flera år. Graviditeterna var förskräckliga ur sömnsynpunkt. Jag sover dessutom på mage vilket går....låt oss säga...sådär när magen är full av barn. Nu har det varit två jobbiga år, Liten vaknar och mitt sömnmönster är rubbat. Kvällen blir mest ångest inför det kommande sänggåendet.
Idag funderade jag från kl 9 på om jag skulle gå hem från arbetet och försöka sova. Jag fungerar nämligen rätt uselt just nu. Glömmer, gråter, överreagerar eller reagerar inte alls, registrerar inte lixom. Känner mig inte som en tillgång på jobbet, precis.
Vid tvåsnåret idag, när jag verkligen tänkte "fuck it, nu drar jag hem till soffan" fick jag höra:
"Jag sa just till A att du ser så pigg och fräsch ut nuförtiden..! Du ser lixom gladare ut än du gjort på länge!!!"
Eh? Say WHAT? Vad är det för fel på folk?
Gick inte hem i förtid.
Idag funderade jag från kl 9 på om jag skulle gå hem från arbetet och försöka sova. Jag fungerar nämligen rätt uselt just nu. Glömmer, gråter, överreagerar eller reagerar inte alls, registrerar inte lixom. Känner mig inte som en tillgång på jobbet, precis.
Vid tvåsnåret idag, när jag verkligen tänkte "fuck it, nu drar jag hem till soffan" fick jag höra:
"Jag sa just till A att du ser så pigg och fräsch ut nuförtiden..! Du ser lixom gladare ut än du gjort på länge!!!"
Eh? Say WHAT? Vad är det för fel på folk?
Gick inte hem i förtid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar