Var igår i en barnklädesbutik, en av de lite dyrare sådana, för att byta en mössa:
Tittade runt själv en stund, med 19-månadersdottern springandes åt alla håll och pulka med fårskinnsfäll i näven. (Läs: inte på bästa humöret...) En meter bakom mig, står Butiksbiträdet och plockar upp varor. Jag letar mössa. Hon står och plockar. Jag letar. Å letar. Pulkan tung. Lägger ner den på golvet. Bläddrar mellan mössorna, fel storlek, fel storlek, fel, fel, fel. Hon plockar. Notera att jag står MITT FRAMFÖR henne och att hennes jobb är att betjäna kunder. Efter ytterligare bläddrande bland mössorna, fel, fel, fel...vänder jag mig till henne och frågar om de möjligen har fler ute på lagret.
Jag vet inte, det är min första dag här. Plock, plock.
Visst, första dan, lite nervös kanske. Såg dock inte helt malplacerad ut och verkade ha koll på upplockandet, så förmodligen inte första butiksjobbet. Kanske första dagen i just denna butiken, å visst, jag kräver inte på nåt sätt att hon skulle haft stenkoll på lagersaldot.
MEN... Vad hände med "Jag vet inte, det är min första dag här, men om du har tid att vänta lite så ska jag fråga min kollega/undersöka detta/gå ut å kolla på lagret." Typ.
Jag kanske ska börja jobba i butik?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar