Kväll. Ensam hemma med barnen. Liktrött. Stor ser på tv. Jag har äntligen tagit fram dagens DN å gjort en kopp te. Satt mig ner för en stunds avkoppling. Liten står framför mig, framför mina ben. Hoppar, försöker klättra upp. Jag säger ifrån. Orkar inte just nu. Hon gör upprepade utfall. Gnällgråter när hon inte får sin vilja igenom. Hon grinar å hoppar. Jag har inte ens kraft att lyfta på arslet å ta ut ungen. Hon får sitta I, mitt knä en stund. Kräver sånginsatser. Vi sjunger "var är tummen" sjuttioelva gånger, jag försöker samtidigt läsa om händelseutvecklingen I Japan. Förstår inte vad jag läser, "tack så mycket, bra då...", stör mig en smula. Erbjuder olika aktiviteter, nej då, hon är bestämd. Mamma å bara mamma gäller. Jag vill inte. Vill vara ifred. 5 min. Snälla?
Hon klättrar upp på stolen bredvid, balanserar vanskligt nära kanten. Stor kommer. Bajsnödig! Från toan hör jag sen vrålen "maaaammaaaa, jag är klaaaaaaar", svarar med mitt sedvanliga "men torka dig då!". Inte. "Jag viiiiill inteeeee". Vi upprepar våra skilda meningar ett tjugotal gånger. Hon får till sist inse att min envishet är orubblig. Då kommer nästa vrål. "Maaaammaaaa...Liten tar av sig blöjaaaan! " Orkar inte. Läser om radioaktivitet nu. Dricker te. Nåt händer I periferin av mitt
medvetande. Ut från under bordet kryper Liten. Hon konstaterar nöjt "bajsat" å pekar,mycket riktigt, under bordet ligger den. Korven. Djupt andetag. Frågar grinigt "vaaar bajsar man nånstans?". Känner pulsarna dunka I tinningarna. "'Letten" hon pekar nöjt mot toan.
Till badrummet, måste sanera bajsrumpan. Vad nu..inget papper? "Nej, jag tog allt" förklarar Stor. Spänner ögonen I Liten, väser "stanna HÄR"...Till förrådet, hämta mer papper, fyller på. Torkar, spolar, tvättar händerna. Ut I köket, in under bordet. Torkar, sprayar, torkar, försöker hålla andan.
Fy fan. Å folk skaffar typ TUSEN barn å tycker det "rullar på." Jag är, så att säga, klar med den biten. På så många plan. Färdig. Helt slut, till och med.
Hon klättrar upp på stolen bredvid, balanserar vanskligt nära kanten. Stor kommer. Bajsnödig! Från toan hör jag sen vrålen "maaaammaaaa, jag är klaaaaaaar", svarar med mitt sedvanliga "men torka dig då!". Inte. "Jag viiiiill inteeeee". Vi upprepar våra skilda meningar ett tjugotal gånger. Hon får till sist inse att min envishet är orubblig. Då kommer nästa vrål. "Maaaammaaaa...Liten tar av sig blöjaaaan! " Orkar inte. Läser om radioaktivitet nu. Dricker te. Nåt händer I periferin av mitt
medvetande. Ut från under bordet kryper Liten. Hon konstaterar nöjt "bajsat" å pekar,mycket riktigt, under bordet ligger den. Korven. Djupt andetag. Frågar grinigt "vaaar bajsar man nånstans?". Känner pulsarna dunka I tinningarna. "'Letten" hon pekar nöjt mot toan.
Till badrummet, måste sanera bajsrumpan. Vad nu..inget papper? "Nej, jag tog allt" förklarar Stor. Spänner ögonen I Liten, väser "stanna HÄR"...Till förrådet, hämta mer papper, fyller på. Torkar, spolar, tvättar händerna. Ut I köket, in under bordet. Torkar, sprayar, torkar, försöker hålla andan.
Fy fan. Å folk skaffar typ TUSEN barn å tycker det "rullar på." Jag är, så att säga, klar med den biten. På så många plan. Färdig. Helt slut, till och med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar