att stjäla från barn

Har just ätit upp Stors senaste kalasgodispåse. I den takten jag åt var det en djävla tur att hon redan tagit ur sin fina röda penntrollspenna. En zooask å några såna där färgglada småpluttar senare är mitt sockerbehov stillat.

Min Stor är det lite synd om. När hennes mamma blev mamma till henne hade hon väääldigt många principer. Så många att Stor, när hon var två, sa saker som:

"Riskaka, åhhh va gott!" (Med äkta å ärlig entusiasm.)

Nu är hon fyra och säger saker som:

"Mamma... X fick ett tuggummi av sin mamma å hon frågade mig om jag ville ha, men jag sa att jag inte får tugga tuggummi för min mamma." (Hon får..men jag köper inte. Varför?)

Lite däremot, har sagt "dodis" ett bra tag nu. Men..egentligen vill de inte ha.* Helst bara popcorn. Å jag tänker inte försöka ändra på det. Jag känner mig rätt nöjd.

*ja, förutom när Stor under jullovet var ensam i vardagsrummet å jobbade sig igenom 17 st Marianne innan jag upptäckte henne. Hon bad om "bara en till". Klart hon fick det.