söndag 9 januari 2011

Sämsta mamman ever

Guuu vad jag är hemskaste mamman.

Sen vi skaffade Katten har Stor successivt börjat bära runt honom. Även när han inte vill. Först sa vi ifrån. "Du får inte bära, bara vuxna får". Hon bar ändå. Vi tjatade. Hon bar. Kånkade. Bar. Ja, ja....hon får väl lära sig den hårda vägen då, tänkte mamman. Nu gör hon inget annat än att bära honom. Så fort han går förbi blir han upplockad. Alltså, hela tiden, inte överdrivet...på riktigt. Heeeela tiden. Å hon släpper inte fast han tydligt signalerar missnöje.

Nu har jag I ren desperation sagt att vi måste ge bort Katten till annan familj om hon inte slutar. As if.


3 kommentarer:

  1. Igår hotade jag mina barn med att inte få någon mat och behöva gå hem barfota från kalaset om de inte uppförde sig. Båda garvade mig i ansiktet så de kiknade och sa "näääääääääääääääääääää!"

    SvaraRadera
  2. De är så djävla sluga, småingarna. Onda å sluga. De spelar små å söta men egentligen...onda å sluga.

    SvaraRadera