onsdag 5 januari 2011

inget kalas utan kras

I dag har vi varit på kalas hos finaste vänner med finaste nyblivna fyraåringen. Fyraåringens mamma och jag diskuterade, som så ofta, genus. Detta kom sig av skrikåtramsnivån som höjdes väsentligen då en av fyraåringens bästaste pojkdagiskompisar anlände. Han och fyraåringen trissade varandra och blev så tramsiga att födelsedagsbarnet fick ta timeout tillsammans med sin mor i annat rum en stund. (Även om kanske det mest rättvisa hade varit att skicka kompisen på timeout, men så kan man nog inte göra med andras barn, antar jag..?) Att tramsa är såklart ok. Att ha roligt oxå. Men när ljudnivån, trots upprepade påpekanden och tillsägelser närmar sig outhärdlig kan jag inte låta bli att undra... Vad gör att det endast är hos just snopputrustade individer jag noterat sådant beteende?

Egentligen söker jag inte efter "fel". Jag undrar snarare vad vi gjort med våra barn, framförallt då med Stor, som gör att hon inte påvisar sådant beteende? Är det genetiskt betingat? Var jag ingen högljudd typ? Fyraåringens mycket pålästa och i frågan insatta mamma, menade i att i hennes sons fall så är han lik henne, då hon var ett barn med stort rörelsebehov och utan några som helst tendenser att vara en typisk Duktig Flicka  (typ så, rätta mig gärna!). Hur hans far var som liten har jag ingen aning om.

Ja. Så kan det nog vara. Å andra sidan ser jag ofta i ute verkligheten bristande uppfostran, brist på ork, som en bidragande faktor. Dock inte hos finfyraåringen som har just väldigt medvetna föräldrar som ständigt jobbar emot att på något sätt, i nån kategori, sortera barn efter könstillhörighet. Bortser man då från såna medvetna finföräldrar och ärkepuckon som faktiskt anser att pojkar ska skrika, slå sig för bröstet och ta all plats och allt talytrymme...å att flickor ska sitta och pyssla i sina fina klänningar, tysta å fina....vad återstår då?

Jag menar att jag uppfostrat min flicka enligt tanken att hon ska bli en trevlig individ som är möjlig att ha med i sociala sammanhang, inte till en Duktig Flicka. Jag tänker att jag skulle gjort likadant om min tös fötts med snopp. Jag tänker att min Stor aldrig visat tendenser på att "röja runt". Men det kanske hon har. Bara det att jag direkt gått in och brutit eftersom jag inte anser sådant beteende vara acceptabelt. Hon har inte fått hoppa från soffan, stå på bordet eller hoppa i våra sängar. Inte för att hon är flicka utan för att vi i vår familj varken anser att det är ok eller nåt som barn ska göra, lika delas skaderisk å "så gör man bara inte". Å andra sidan har ju hennes pojknyblivenfyraåringskompis inte heller föräldrar som tolererar och uppmuntrar sånt.  Åhh...Jag blir så arg. och förvirrad. Jag vill ha ett svar.

PS. Ett mycket trevligt kalas! Tack, familjen Fin!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar