Alltså...
..på tal om att inte veta vad man missar förrän man upplevt det..
Sitter hemma i soffan. Snart tvåårig Liten stojar lite lagom bredvid mig. Datorn i knät. Katten sover i soffan bredvid. Tvn brusar trevligt i bakgrunden.
Då: för två år sen hade jag garanterat inte ansett detta vara en mysig lugn stund...(Kan man ALDRIG få en stund ifreeeeeed?)
Nu: mer avslappnad än på..typ två år. (..hur kan enbarnsföräldrar ha det jobbigt..? typ.)
Slutsats: Lämna bort ett barn lite oftare. Kanske t o m två nån gång.
..om bara nån erbjöd sig att ta dem nån gång så..!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar