blommor å bin

...och så kom då dagen, den fruktade dagen...

När jag igår hämtade Liten på förskolan kom en av Stors avdelningskompisar fram till mig, intill oss befann sig Stors bästa vän, Stor-Fin:

Jobbig kompis: "Storsmaaaamma! Vet du? Stor-Fin är kääär i Stor!"
Glitterflíckan: "Jaha, va bra! För Stor är kär i Stor-Fin."
Jobbig kompis: *tystochsnopen*

Vid middagsbordet berättade jag för Stor vad som sagts och hon kontrade med:

Stor: "Ja, jag är kär i Stor-Fin och jag vill gifta mig med honom. Men...det går ju inte för han vill ju faktiskt gifta sig med en prins. Men... DET går ju inte, eller hur?"
Glitterflickan: "Går inte? Varför inte då?"
Stor: "Ja, men... han kan ju inte gifta sig med en prins...."
Glitterflickan: "Ja, det förstås, det kan ju vara lite svårt att hitta en livs levande prins..."
Stor: "Men mammaaaaa!... En prins har ju inga ägg!"
Glitterflickan: "Eh..ägg?"
Stor: "Ja, en prins har ju inga ägg så då kan det ju inte bli några barn."
Glitterflickan:"Man kan ju vara gift med någon men inte ha barn. Å så finns det olika sätt att få barn på."
Stor: "Va?" *fågelholk*
Glitterflickan: "Ja, man måste ha ett ägg från en flicka (kvinna) och frön från en  pojke (man) men det måste ju inte vara...ja, alltså... en pojke kan ju gifta sig med en pojke och en flicka med en flicka, det beror ju på vem man är kär i ju... men om det är två pojkar som vill ha ett barn så kan de få ett ägg av en flicka."
Stor: "Jaha. Då så."

Var lite nervös, faktiskt. Ville inte gå in på detaljer, men å andra sidan är det säkert den absolut bästa åldern att just lära sig om sex, eller snarare om hur barn blir till. Det mesta jag berättar för min Stor bemöts av ett lugnt konstaterande;" Jaha. Okej." Inte en massa skäms å pinsamheter. Och dessutom finns det så många olika sätt som barn blir till på. Inte bara ett. Och det vill jag att mina små ska veta.