Vikarien gick hem, sjuk. Kvar blev jag å Kollegan. Å en djääävla massa jobb. Tog mitt ansvar, gjorde listor där jag förberedde å delegerade uppgifter. Frågade vänligt om jag skulle fixa och prata med övriga kollegor innan jag gick hem, eftersom jag måste gå på minuten när jag slutar för att hinna med buss till barnens förskola.
"Nej då."
Frågade ytterligare en gång å underströk att jag verkligen var tvungen att gå när jag slutade.
"Nej då."
Ja, men då så. Skit i't.
Men då vill jag faan inte höra ett enda ord om hur besvärligt och jobbigt det blev. För jag erbjöd mig. Å du tackade nej. Två gånger.
(För att citera..) "djävla apskaft".
"Nej då."
Frågade ytterligare en gång å underströk att jag verkligen var tvungen att gå när jag slutade.
"Nej då."
Ja, men då så. Skit i't.
Men då vill jag faan inte höra ett enda ord om hur besvärligt och jobbigt det blev. För jag erbjöd mig. Å du tackade nej. Två gånger.
(För att citera..) "djävla apskaft".
posted from Bloggeroid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar