Genom livet får man ju många råd. Goda kan man kanske kalla dem. Inte för att alla är just goda, men i alla fall.
Vissa väljer man att följa, andra skiter man högaktningsfullt, å med all rätt, i. Andra önskar man att man lyssnat på. Men det är ju just det som är det fina med kråksången. Man vet inte förrän i efterhand att det var just ett GOTT råd, som man föjdaktligen borde valt att lyssna på.
Alla råd som började med "Passa på nu innan andra barnet kommer..." var just såna som jag valde att skita i. Klart att folk gav såna råd, de hade ju pissjobbiga ungar. Det hade inte jag. Mitt barn var ju exemplariskt. Det skulle ju tvåan oxå bli, såklart. (Å det blev hon...men...)
Jag försöker verkligen att inte ge just såna råd själv. Jag vet ju att man inte lyssnar i alla fall. För har man inte varit där än så kan man inte föreställa sig hur det kommer att bli.
På tal om det...blir alltid så fundersam när jag läser om människor som "valt bort" barn, och menar "att de inte saknar livet med barn alls, det är så härligt att kunna göra vad man vill, när andan faller på". Jag förstår dem. Men jag har ju barn och vet vad de valt bort, de vet inte de. Så egentligen kan de inte förstå vad de valt bort, eller kan de? Jag lägger ingen som helst värdering i att inte vilja ha barn, men jag har svårt att se hur man säga att man inte saknar något som man aldrig haft..?
Jag har aldrig saknat syskon. Jag kan inte påstå att det var en dålig avsaknad av saknat, nu när jag fått ett.
SvaraRaderaMånga är klarsynt nog att inse att de nog inte skulle bli så bra föräldrar, eller lyckliga, därför att de hade fått ge upp så mycket som de värderar så högt, även om de skulle älska sina barn. Det är de kloka människorna. De dumma, är de som inte inser vad de måste avstå, skaffar barnen, och sedan inte gör ett bra jobb.
De kan naturligtvis aldrig veta vad de valt bort, men de har nog en uppfattning på ganska goda grunder.
Jag håller med dig, o du kloke Tehatare.
SvaraRadera..men önskar att jag hade uppskattat mina eftermiddagar på soffan, pre barnen, mer ...nu när jag aldrig hinner pilla mig i naveln.
Men ändå, för att till fullo uppskatta att vara frisk måste man nog varit riktigt sjuk innan. Eller hur?
Appselut!
SvaraRaderaOch jag säger verkligen inte att du valt fel.
Klart jag inte har. Vad skulle jag valt fel?
SvaraRadera