det bästa jag vet?

Vi har en pågående maktkamp i hemmet, mannen å jag. Om bajsblöjor. Ingen vill byta dem och båda anser bestämt att det absolut måste vara den andres tur just denna gång. Följande scen utspelades på vad som ju faktiskt var min lyckodag

(På pizzastället alldeles vid arbetsplatsen.)
Beställer. Barnen och jag står som cirkusåskådare och  hänger bakom disken för att se på hur pizzakillen, alltid killar!, slänger runt våra pizzor. (Eh, nej, vi kommer inte ut särskilt ofta...!) Liten, 19 månader, har under dagen inte velat äta. Under två nätter har hon vaknat flera ggr i timmen. Klagar då å då på "illa" i magen. Hon vägrar sitta i sin stol, vägrar äta något annat än oliver från min pizza. Mamman får ett bryt och lyfter ner ungen som lägger av väääärldens brakare och nöjt konstaterar "BAJS". Ser på mannen, beslutar snabbt att Jag tar detta så får han i alla fall äta färdigt. In på toaletten, svampmålade väggar, obligatoriskt?, upp med ungen på toaletten, förstås inget skötbord så långt ögat kan nå, ner med blöja å...sanera. På med ny och ut igen till numera kall mat. Ungen vägrar sitta, vägrar äta, vägrar leka med medhavd leksak. Mannen tuggar på. Likaså Stor, som aldrig annars kan sitta still...

Lillungen blir återigen nerlyft. Jag hinner få i mig ett par tuggor. Mannen färdigäten. Liten vandrar iväg. Äter. Harkling från mina barns far. Va? Tittar upp. Där står hon, utanför toalettdörren, med byxorna i knävecken och klämmer för kung å fosterland, illröd i ansiktet. Just då är det synen som möter pizzerians nyanlända gäster. Min dotter i sitt esse.

Hämtar unge. Pekar menande på maten på min tallrik och räcker hjälpsamt över ungen till mannen. Han tvekar. Vadan denna tvekan? "Jag vill äta färdigt, nu är det din tur!"

Men det är det värsta jag vet...svarar han.

Med hans logik skall detta automatiskt innebära att man slipper. Precis som man slipper betala räkningar, tvätta kläder, laga mat och annat nödvändigt ont bara för att man inte tycker om att göra det...

Efter mat, utlovad tur i leksaksaffär, förgäves sökande efter 2-årspresent till barnens kompis Lill-fin. In på mataffärn', köpa yoghurt med snälla magbakterier till Liten, tillbaka till bilen som parkerats på arbetsplatsen. Där konstaterar ungen återigen "BAJS".

Låsa upp stängd arbetplats, tända, klä av, byta, sanera, påse, knyta igen, slänga, klä på, släcka, låsa, packa in i bil.

I dag var det min lyckodag.