Nå..ska stanna upp ett slag och vara lite tacksam.
Tacksam över att ha tak över huvudet, arbete och inkomst, mat för dagen. Att jag har haft ynnesten att få bli mamma, två gånger om. Friska barn. Att jag bor i ett land med demokratiskt styre, blir vi bara av med SD så blir allt ännu lite bättre... Att jag har vänner, att jag haft möjligheten att skaffa mig en utbildning, att jag sett det som självklart att skaffa mig en högskoleutbildning. Att jag som kvinna åtnjuter samma (iaf i teorin) rättigheter som männen i vårt land. Att jag lever i fredstid, att jag fritt kan uttrycka min politiska ståndpunkt. Att jag har fri tillgång till litteratur, information via internet. Skattefinansierad sjukvård, infrastruktur...
....det finns mycket att vara tacksam över. Det överväger naturligtvis de en och en halv meter höga snövallarna, iskylan och jantelagen, skatter, äcklig julmat, dagar korta som en andetag och en alldeles för kort sommar...
Men FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN är ju helt fantastisk! Visst är vi rätt ensamma om den? Jag får pengar för att vara hemma med mina barn, och dessutom kan jag vara hemma med dem när de är sjuka. (Även om det såklart märks i plånboken, jag är inte på något sätt nån höginkomsttagare.)
I jul ska jag vara ledig i sammantaget 18 dagar. En del av dem är röda, andra veckoslut, men resterande dagar har jag tagit ut föräldrapenning för Stor. Har en del dagar kvar, en ynnest, men vi valde att leva snålt å spara på dagarna när hon var bebis. Jag vet att inte alla har råd att göra som vi gjort, men...fler skulle kunna om de omvärderade sina liv. Ju mer man har, desto fler måsten finns där. Skala av, ner till det mest väsentliga, och där har du..familjen.
Aj fan. Blev ett helt annat inlägg än planerat. Ville egentligen bara säga:
Tjohoo, är så glad att bo i det här landet där det är självklart och lagstiftat att föräldrar får vara hemma med sina småbarn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar